@--->----
"Humbug" fräser många nördar och hävdar att de enda som vinner på det här komerciella jippot är affärerna som fördubblar priset på allt som är rosa, rött och fluffigt. Många nördar gräver ner sig i böckerna, deras enda riktiga kärlek, och vägrar lämna huset.
Det finns så mycket mer bakom detta "humbug". Så mycket bitterhet och sorg efter att år ut och år in ha lämnats utan en ros när alla andra fick en. Så mycket smärta när de insåg, yttligare lite mer än vanligt, att de inte är lika coola och populära som de andra.
Så om du känner en nörd, eller någon annan som brukar lämnas utan ros denna dag, kan ni inte bara anstränga er lite för att visa den personen att han/hon också är uppskattad? Det räcker med ett litet sms, ni har ingen aning om hur mycket det kan göra för någon som spenderar dagen ensam.
- Wera.
Natalie är vardagsklumpig, säger Wera.
Jag har hittils drabbats av fem oturheter.
- Tappade tekopp på foten (utan te i, tack och lov!)
- Blev jättekissnödig utan tillgång till toalett.
- Snubblade kraftigt bland mycket folk.
- Tappade en viktig lapp.
- Bröt en nagel.
Ödet.
- Natalie.
Tretton, Thirteen, Dreizehn, Treize, Trece.
Friday the 13:th.
Freitag der 13:t.
Venderdi 13.
Viernes los 13.
Voj voj. Fredag den trettonde. Otursdagen. Alla krymper ihop och försöker att inte utmana ödet. Men inte vi nördar. Vi tror inte på sånnt bs. Nej, vi tror på vetenskapen. Det här är bara vidskepligt mumbo-jumbo.
-Wera.
P.S. Sätter 100 stycken nördigt förtjänade kronor med Hans Majestät Carl Gustaf Bernadotte på att Natalie skriver den exakta motsattsen. D.S
Allt har gått utför sedan hjulet uppfanns!
Nu är det iallafall så att tekniken sviker mig. Då känner jag stor hopplöshet. Bloggen vägrar spela mitt spel idag, den hatar mig. Tänk dig att simma i något trögflytande, typ vaniljsås. Extra tjock vaniljsås (man kan fylla en pool med vaniljsås och sedan så rakt över ytan utan att drunkna!). Så känns vår älskade bebis (=blogg) idag. Därför tänker jag nu gå i tyst och odramatisk strejk mot seghet.
Skriv gärna på protestlistan (=kommentarsfunktionen) där du visar ditt missnöje mot att datorer är långsamma.
Yours truly,
Natalie.
Red Trashcan
Just nu kan man chatta med Marianne Norélius från Apoteket AB om huvudlöss! svt.se/plus är adressen! Bäst att jag skyndar mig så att jag hinner ställa alla mina frågor!
-Weriz.
Med skägget i brevlådan.
Det finns människor som även vi nördar tycker är på gränsen till "ohfysatanvilkensupertönt". Dessa personer är dock inte de som direkt placeras i töntfacket, utan som man måste umgås med lite för att få en klar uppfattning om. Jag känner flera sådana personer. En av de största och jobbigaste personerna med en sån nördappeal finns i min närhet i princip dagligen. Vi kan kalla honom Karlos.
Karlos odlar skägg. Nej. Fläckvis med skägg. Han är inte fullt utvecklad, eftersom han fortfarande är en pojke. Det tycker han är supercoolt.
Han är djup. Djup som Marianergraven (Marianergraven har en punkt som ligger 10 911 meter under havsytan, vilket gör det till världens djupaste hav. Den specifika punkten ligger i Challengerdjupet. Bara så ni vet.).
Till skillnad från oss är Karlos inte en underhållande tönt. Vi erkänner oss besegrade av den tunga vikten av nerdyness som ligger staplad på våra axlar, som bara blir tyngre och tyngre för var dag som går. Vi svettas.
Karlos låtsas att ingen ser de stora salta dropparna som rinner från hans panna, ner i de fläckvisa skägget. Han låtsas som att vi inte märker hur hans tröja färgas mörk av fukten som tränger ut ur hans porer.
Men det gör vi.
- Natalie.
Nördar ger bort blommor.
Förhoppningsvis är blommorna inte bara nerdy, utan white också.
- Natalie.
I just fucking googled it!
Ja, nu vet ni alla vad derivatan är.
- Natalie.
JFGI
Dagens förkortning!
JFGI
Just Fucking Google It.
Sägs när någon ber om hjälp med derivatan i en andragradsekvation som har två negativa rötter, till exempel. Även om vi nördar gillar att visa våra kunskaper kan frågorna komma lite olägligt ibland. Under Mythbusters eller Braniac är två praktexempel på när nördarnas uppmärksamhet är riktad åt ett helt annat håll.
-Wera.
<3 Ben Cohen & Jerry Greenfield <3
En nörd ser så mycket mer än så.
En nörd ser en massa med fryspunkt under -18°C.
En nörd fnissar åt att CEO:n för själva företaget heter Walt Freese.
En nörd nickar instämmande när den ser att B&J arbetar mot global uppvärmning.
En nörd brister ut i gapflabb åt att PETA kontaktade B&J om att de skulle ha använt bröstmjölk i sin glass.
Men inte ens en nörd kan undgå att tycka att det här måste vara en av de godaste sakerna någonsin.
- Wera.
Newton är våran idol. Efter Bill Gates. Och Eddison. Och Archimedes, åh Archimedes...
I ca en kvart mös vi där och lekte med våra magneter. Jag ville ta med dem hem men efter att klant-Nattie klämt sig i skinnet mellan tummen och pekfingret skulle hon prompt storma ut ur butiken som om det var magneternas fel. Så det blev inga magneter idag. :-(
- Wera.
Ja, det är sant! Shopping = mattekunskaper.
En bok (129 kronor), fyra jättepraktiska pennor (40 kronor), post-it lappar (50 kronor), en putsduk till glasögon/kameralins (129 kronor).
Om min mattehjärna fungerar just nu så fick jag sju (o)nödvändiga saker för endast 348 swedish kronor. Ett kap, skulle jag säga.
- Natalie.
Hemligheten mot godiset.
"Ni går väl till kylskåpet och skafferiet och hämtar en stor cola och gnager i er en 200 grams marabou, precis som alla andra".
Nej, det är fel. Ja, en tvättäkta tönt går ut i köket. Ja, en tvättäkta tönt öppnar skafferiet. En tönt plockar ut en påse med engelskt te och slänger ner i varmt vatten. Är vi extra sötsugna tar vi en extra sockerbit.
- Natalie
Är det ett tecken?
- Natalie
"I may be a duck, but I'm still human.!
Eftersom det här är internet och jag är anonym kan jag lätta lite på mina synder utan att någon kommer kolla snett på mig i skolan dagen därpå. Därför öppnar jag idag mitt nördiga hjärta för er och berättar om mitt beroende av...Kalle Anka & c/o.
Jo det är helt sant. Mellan åren 2000-2007 var jag en stor junkie av Duckie. Jag har från och med andra hälften av 07 kämpat med att rehabilitera mig från detta osunda beteende för en...ja...femtonåring, som jag var på den tiden, men igår hände det som inte får hända. Jag fick ett återfall.
Jag hittade ett par gamla tidingar och det var som att låta Petra Mede leda Melodifestivalen. Dömt att misslyckas alltså. Fy på mig, säger mitt vett och förnuft och jag går starkare än någonsin vidare från det här utan att kolla tillbaka! Jag lovar!
- Wera.
* Taget från en kortfilm från 1944, Early to bed, med Kalle (såklart).
Dubble-oh-boobies?
- Wera säger:
Jag har redan börjat vänja mig vid Wera asså
Natalie säger:
Hahaha, jag känner mig fortfarande som en prostituerad.
Natalie säger:
Hahahaha, va?!
Natalie säger:
Prostituerad?
Natalie säger:
HAHAHAHAHAHA
Natalie säger:
Jag menar hemlig agent!!
- Wera säger:
HAHHAHAHAHA?!?!
- Wera säger:
WHAT THE FUCK?!?!?
Natalie säger:
HAHAHAHAHA
Natalie säger:
Jag tänkte inte ens på nån prostituerad!!!
Hmmm...antingen så beror det på att mailen till oss är [email protected] (Feel free att dra iväg ett beundrarmail om du vill!) eller så brukar Natalie tänka på prostituerade titt som tätt. Hon kanske borde tagit det på sin nördiga bekännelse?
Spilling the guts: - Wera.
D-day
Vårat första inlägg har skjutits upp fler gånger än Christer Fuglesangs första rymdresa, då det begav sig, men nu är det äntligen här! Wera och Natalie har slagit sina påsat ihop och bildat en blogg som ska handla om våran nördiga tillvaro, och tro oss när vi säger att den är nördig.
"Vilket samanträffande" tänker ni, "att ni heter Wera och Natalie. För det blir ju W&N! Precis som White & Nerdy."
Jag är ledsen att behöva ge er mindervärdeskomplex redan i första inlägget, men det är inget sammanträffande. Våra smarta hjärnor har redan överträffat er. Vi heter alltså inte Wera eller Natalie på riktigt. Lite som Stureplans Vackraste kommer charmen ligga i hemlighetsmakeriet kring oss själva.
(Här tog min eminenta partners fantasi slut och jag fick äran att avsluta Det Första Inlägget.)
Det finns inget som är särskilt coolt, fränt eller fantastiskt med våra liv. Vi är två mellanmjölkstöntar med inget annat är rent, glutenfritt mjöl i påsarna. Men vi är fortfarande människor. Vi är precis som alla andra. Vi skrattar när någon skämtar om det binära talsystemets uppbyggnad, vi gråter när vi ser Jönssonligan på Mallorca och vi kan inte motstå frestelsen av att köpa den där faktaboken om dinosaurier.
