Fjanten fruktar 1: Fåglar!
Jag är en ovanligt rädd person. Mycket fobier, tankar och paranoida beteenden. Som den geek jag är så hållar jag dem inte för mig själv. Jag delar dem med världen. Här är första delen i följetången Fjanten Fruktar!
1. Fåglar
Den absolut största rädslan. Duvor är värst. Jag anar att mitt fågelhat startade redan i ung ålder, då jag råkade ut för två obehagliga incidenter involverande fåglar. Den första inträffade i Folkets Park. Jag, ungefär tre år gammal, lekte med en stor trähäst. Mystiskt nog vägrade hästen springa, så jag blev förbannad och räckte ut tungan. Lyckligtvis flög en fågel förbi och... SMACK! Tungan full av fågelbajs. Det är är seriöst en helt sann historia! Min pappa fick torka bort bajset från min treriga tunga och det smakade inte gott alls.
Incident två hände... faktiskt också i Folkets Park. Nu är jag ungefär två år äldre och har försökt förlåta fågeln för bajset på tungan och gick med mina små vänner och min dagmamma för att mata svanarna. De tyckte om bröd, sa min dagmamma, så det var vad vi skulle ge dem. Jag lärde mig hur man skulle lägga brödet i handen för att de skutte äta direkt ur den och var jättespänd inför mitt första möte med en svan. Jag var oturligt nog sist i ledet av barn som skulle mata svanen, så jag fick tygla mig själv extra länge innan jag fick föda upp fågeln. Alla barn höll fram sina små händer med bröd och svanen åt glupskt upp varenda smula! Äntligen var det min tur.
"Enkel match" tänkte jag och höll fram näven.
"AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!" tänkte jag sen, för svanen bet mig! Ett riktigt svanbett i den köttiga delen av handen nedanför tummen. Slå de här maffiga historierna, om ni kan!
- Natalie
1. Fåglar
Den absolut största rädslan. Duvor är värst. Jag anar att mitt fågelhat startade redan i ung ålder, då jag råkade ut för två obehagliga incidenter involverande fåglar. Den första inträffade i Folkets Park. Jag, ungefär tre år gammal, lekte med en stor trähäst. Mystiskt nog vägrade hästen springa, så jag blev förbannad och räckte ut tungan. Lyckligtvis flög en fågel förbi och... SMACK! Tungan full av fågelbajs. Det är är seriöst en helt sann historia! Min pappa fick torka bort bajset från min treriga tunga och det smakade inte gott alls.
Incident två hände... faktiskt också i Folkets Park. Nu är jag ungefär två år äldre och har försökt förlåta fågeln för bajset på tungan och gick med mina små vänner och min dagmamma för att mata svanarna. De tyckte om bröd, sa min dagmamma, så det var vad vi skulle ge dem. Jag lärde mig hur man skulle lägga brödet i handen för att de skutte äta direkt ur den och var jättespänd inför mitt första möte med en svan. Jag var oturligt nog sist i ledet av barn som skulle mata svanen, så jag fick tygla mig själv extra länge innan jag fick föda upp fågeln. Alla barn höll fram sina små händer med bröd och svanen åt glupskt upp varenda smula! Äntligen var det min tur.
"Enkel match" tänkte jag och höll fram näven.
"AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!" tänkte jag sen, för svanen bet mig! Ett riktigt svanbett i den köttiga delen av handen nedanför tummen. Slå de här maffiga historierna, om ni kan!
- Natalie
Kommentarer
Postat av: S i m o n
usch och pi, vilka hemska fågelupplevelser du haft... tur du blivit stor och kan försvara dig nu! =)
Trackback